Jon Bengtsson d.ä..
|
Ingemo Svensdotter
|
F
Sven .
|
|||
|
M
Sigrid .
|
||||
---------------------------------------------------
Släktutredning från Fröseke.
Fröseke
I Fröseke funnos redan vid mitten av 1500-talet åtminstone sju gårdar. I det vimmel av namn anknutna till byn, som påträffats i skilda källor, har det ej varit möjligt att bringa ordning, helst som de särskilda gårdsnamnen — Oxlagården, Brogården, Ekagården etc. — endast sporadiskt förekomma före slutet av 1600-talet, bortsett från Kullagården. Anteckningarna här bli därför endast rapsodiska.
I början av 1600-talet hette en av bönderna i byn SVEN med hustru SIGRID: han bebodde en skattegård so senare ägdes av löjtnanten CARL SVENSSON. Denne, som kom i krigstjänst 1626, bör då ha varit i 20-årsåldern och kan väl ha varit son till förenämnde SVEN. Två syskon till CARL SVENSSON ha kunnat påvisas genom en anteckning i 1696 års död- och begravningsbok. Måns Ericssons hustru i Gödeshult Karin Persdotter, som dog nämnda år, sades vara född i Flöxhult 1623; bliven föräldralös vid 9 veckors ålder omhändertogs hon först av sin farbroder Sone (Svensson) i Marskog och kom senare till sin moders syster INGEMO (SVENSDOTTER) i Ideboås och därefter till sin morbroder CARL SVENSSON i Fröseke. INGEMO SVENSDOTTER var hustru till nämndemannen Jon Bengtsson i Ideboås, vilkens syster MARIT BENGTSDOTTER i sin tur var CARL SVENSSONS första hustru.
-----------------------------------------------------------
1
Ur släktutredingen från Ideboås.
Jon Bengtsson den äldre är i 1642 års mantalslängd upptagen såsom bonde i Ideboås jämte fadern. Senare under 1640-talet har han ägt 1/4 mantal Djupbult, som han sålde 1648. Åren1650 och 1651 synes han ha bott i Fröseke. Följande år är han åter bosatt i Ideboås, där han sedan förblev till sin död. Vid arvskifte efter fadern utlöste han och brodern övriga arvingarur gården. De ägde därefter en halvgård var. Fastebrev för den äldre av bröderna utfärdades 1663.
Under sin Fröseke tid blev han 1650 nämndeman. År 1663 lämnade han detta uppdrag. Till kyrkokassör eller kyrkovärd utsågs han 1667, men redan 1655 hade han varit en av kyrkanssexmän. I annat sammanhang — se Älghultskrönikan 1958 (h. 15) sid. 54 — har skildrats hurusom han 1672 ådömdes 600 daler silvermynts böter för det han i samband med uppröjning av ett björn- och vargtillhåll på sina ägor bränt 50 ekar. Häradsrätten yttrade att Jon var åldrig och föga kunde därefter till sitt och sin sjukliga hustrus uppehälle förvärva, varför häradsrätten bönade hos överheten om nåd för honom. Jon Bengtsson levde länge. Han dog först 1696.
I sitt i 20-årsåldern ingångna äktenskap med Ingemo Svensdotter (ej Jonsdotter), som var dotter till Sven i Fröseke och dog 1679, hade han sju söner och tre döttrar. Ett barn dog 1648. Av de övriga ha följande kunnat identifieras:
a) Sven Jonsson, född omkring 1628 och död såsom bonde i Pikaböl.
b) Per Jonsson, stupad vid Sandomir i Polen 1656.
c) Elin Jonsdotter, född 1634 och gift 1654 med Måns Yggesson i Älgbults Södergård.
d) Isak Jonsson, född omkring 1636 och död i Ideboås 1716.
2
|
Gift.
Jon Bengtsson d.ä..
|
Gå tillbaka till startsidan.
Framställd 2025-10-03 med hjälp av Disgen version 2023.
