N.N.
|
Bengt Ericsson
Bonde i Ideboås, Älghult (G). |
||||
-----------------------------------------------------Släktutredning över Ideboås:
Denna by kallas nu för tiden vanligen Idesjö.
Skattebonden nämnes 1546 Bengt, 1561 Bengt Ericsson, 1571 Bengt,
1600 Börje
och 1609 Bengt Börjesson. De kunna förmodas vara fader, son och sonson.
Bengt Börjesson säges i 1609 års hjonelagslängd vara "ryttare på tåg" och var alltså under fanorna. Han tillhörde kyrkonämnden 1616 och underskrev i denna egenskap intyget omHofgårdens ägor. 1633 satt han i häradsnämnden. I kyrkoräkenskaperna nämnes 1646 att han då lämnat en daler till kyrkan "som han i sin sjukdom utlovat". Då han begrovs fastlagssöndagen 1656 antecknades i räkenskaperna att i testamente efter den gudfruktige mannen gavs en riksdaler till kyrkan.
Året dessförinnan hade hans hustru Ingeborg (ibland kallad Ingrid) Carlsdotter dött. Hon var dotter till Carl Olofsson i Marshalt.
Följande barn till Bengt Börjesson äro kända:
1) Jon Bengtsson den äldre, född omkring 1609 (se nedan)
2) Ingrid Bengtsdotter, född 1619 och gift med Jon Yggesson i Flackemåla.
3) Kirstin Bengtsdotter, gift med Per Gummesson från
Svartshult och efter hans död med en man i Skårtaryd i Dädesjö socken.
4) Jon Bengtsson den yngre .
5) Marit Bengtsdotter, gift med löjtnanten Carl Svensson i Fröseke.
Jon Bengtsson den äldre är i 1642 års mantalslängd upptagen såsom bonde i Ideboås jämte fadern. Senare under 1640-talet har han ägt 1/4 mantal Djupbult, som han sålde 1648. Åren1650 och 1651 synes han ha bott i Fröseke. Följande år är han åter bosatt i Ideboås, där han sedan förblev till sin död. Vid arvskifte efter fadern utlöste han och brodern övriga arvingarur gården. De ägde därefter en halvgård var. Fastebrev för den äldre av bröderna utfärdades 1663.
Under sin Fröseke tid blev han 1650 nämndeman. År 1663 lämnade han detta uppdrag. Till kyrkokassör eller kyrkovärd utsågs han 1667, men redan 1655 hade han varit en av kyrkanssexmän. I annat sammanhang — se Älghultskrönikan 1958 (h. 15) sid. 54 — har skildrats hurusom han 1672 ådömdes 600 daler silvermynts böter för det han i samband med uppröjning av ett björn- och vargtillhåll på sina ägor bränt 50 ekar. Häradsrätten yttrade att Jon var åldrig och föga kunde därefter till sitt och sin sjukliga hustrus uppehälle förvärva, varför häradsrätten bönade hos överheten om nåd för honom. Jon Bengtsson levde länge. Han dog först 1696.
I sitt i 20-årsåldern ingångna äktenskap med Ingemo Svensdotter (ej Jonsdotter), som var dotter till Sven i Fröseke och dog 1679, hade han sju söner och tre döttrar. Ett barn dog 1648. Av de övriga ha följande kunnat identifieras:
a) Sven Jonsson, född omkring 1628 och död såsom bonde i Pikaböl.
b) Per Jonsson, stupad vid Sandomir i Polen 1656.
c) Elin Jonsdotter, född 1634 och gift 1654 med Måns Yggesson i Älgbults Södergård.
d) Isak Jonsson, född omkring 1636 och död i Ideboås 1716.
1
|
Gift.
N.N. |
Gå tillbaka till startsidan.
Framställd 2025-10-03 med hjälp av Disgen version 2023.
