Bengt Börjesson.
|
Ingeborg Carlsdotter
|
F
Carl Olofsson.
Bonde i Marshult, Älghult (G). |
|||
----------------------------------------------------------------------
Släktutredning över Marshult
Vid mitten av 1500-talet finnos här två skattebönder. Så var också fallet 1600, då de hette Carl Olofsson och Nils Birgersson. Den förstnämnde bebodde Västergården. Han varkronans länsman redan då. Till bomärke hade han en stjärna. 1610 var hans gård härjad av vådeld. Han var likväl vid uttagandet av Älvsborgs lösen 1613 den rikaste bonden i socknen.
En av dem som undertecknade 1616 års intyg om Hofgårdens ägor satt han vid flera tillfällen i häradsrätten. Han levde ännu 1626. Av den arvsuppgörelse efter honom som skedde 1644 - det kan mycket väl ha varit långt efter hans död framgår att han varit gift två gånger. Ingen av hustrurna är känd till namnet. I första äktenskapet hade han sonen Olofoch i det andra barnen Håkan och Ingeborg (i Handbörds härads dombok 1626 nämnes Anna Karlsdotter, "en ogift kona, född i Marhult (!) 1 Älghults socken," vilken dömdes till dödenför hor med en gift soldat. Sannolikt var hon dotter till Carl Olofsson.)
Av allt att döma var Carl Olofssons första hustru från Brinkelid i Äseda socken. En gård där synes nämligen ha varit sonen Olofs - men icke hans halvsyskons arvejord. Densåldes av Carl Olofsson 1626. Av en anteckning i Älghults kyrkobok 1689 (i samband med Olofs dotter Ingrids dödsfall) framgår att Olof Carlsson stupat i krig. Anledningen till atticke Olof utan hans fader var den som sålde gården måste ha varit att Olof då var i fält. En uppgift i 1630 års dombok ger vid handen att han i varje fall då var ute i kriget.
Olof Carlsson, som var gift (1630) med Sigrid Olofsdotter från Abrahamsmåla, hade utom nämnda dotter Ingrid, som var född 1618 och dog ogift 1689, barnen Sven Olofsson (seBölnagården) , Sone Olofsson (se Fagraskog) och Karin samt ytterligare en dotter vid namn Ingrid. Efter husfaderns död har familjen flyttat till Sigrids fader i Abrahamsmåla ochsenare till Ideboås, där hon år 1642 återfinnes såsom inhyses hos svågern Bengt Börjesson. Av arvsuppgörelsen efter Carl Olofsson framgår att även barnen då - 1644 - bodde i Ideboås. Sigrid Olofsdotter dog 1670 hos sonen Sven, vilken då var bonde i Bölnagården. Den inhysespiga Karin Olofsdotter, som dog i Fagraskog 1680, var sannolikt ovannämnda Karin, som således skulle ha bott hos brodern Sone.
Som nyss nämnts hade Carl Olofsson två barn i andra äktenskapet, av vilka Ingeborg var gift med Bengt Börjesson i Ideboås och Håkan vid arvskiftet efter fadern övertog gården i Marsbult.-----------------------------------------------------------------------
Släktutredning över Ideboås:
Denna by kallas nu för tiden vanligen Idesjö.
Skattebonden nämnes 1546 Bengt, 1561 Bengt Ericsson, 1571 Bengt,
1600 Börje
och 1609 Bengt Börjesson. De kunna förmodas vara fader, son och sonson.
Bengt Börjesson säges i 1609 års hjonelagslängd vara "ryttare på tåg" och var alltså under fanorna. Han tillhörde kyrkonämnden 1616 och underskrev i denna egenskap intyget omHofgårdens ägor. 1633 satt han i häradsnämnden. I kyrkoräkenskaperna nämnes 1646 att han då lämnat en daler till kyrkan "som han i sin sjukdom utlovat". Då han begrovs fastlagssöndagen 1656 antecknades i räkenskaperna att i testamente efter den gudfruktige mannen gavs en riksdaler till kyrkan.
Året dessförinnan hade hans hustru Ingeborg (ibland kallad Ingrid) Carlsdotter dött. Hon var dotter till Carl Olofsson i Marshalt.
Följande barn till Bengt Börjesson äro kända:
1) Jon Bengtsson den äldre, född omkring 1609 (se nedan)
2) Ingrid Bengtsdotter, född 1619 och gift med Jon Yggesson i Flackemåla.
3) Kirstin Bengtsdotter, gift med Per Gummesson från
Svartshult och efter hans död med en man i Skårtaryd i Dädesjö socken.
4) Jon Bengtsson den yngre .
5) Marit Bengtsdotter, gift med löjtnanten Carl Svensson i Fröseke.
Jon Bengtsson den äldre är i 1642 års mantalslängd upptagen såsom bonde i Ideboås jämte fadern. Senare under 1640-talet har han ägt 1/4 mantal Djupbult, som han sålde 1648. Åren1650 och 1651 synes han ha bott i Fröseke. Följande år är han åter bosatt i Ideboås, där han sedan förblev till sin död. Vid arvskifte efter fadern utlöste han och brodern övriga arvingarur gården. De ägde därefter en halvgård var. Fastebrev för den äldre av bröderna utfärdades 1663.
Under sin Fröseke tid blev han 1650 nämndeman. År 1663 lämnade han detta uppdrag. Till kyrkokassör eller kyrkovärd utsågs han 1667, men redan 1655 hade han varit en av kyrkanssexmän. I annat sammanhang — se Älghultskrönikan 1958 (h. 15) sid. 54 — har skildrats hurusom han 1672 ådömdes 600 daler silvermynts böter för det han i samband med uppröjning av ett björn- och vargtillhåll på sina ägor bränt 50 ekar. Häradsrätten yttrade att Jon var åldrig och föga kunde därefter till sitt och sin sjukliga hustrus uppehälle förvärva, varför häradsrätten bönade hos överheten om nåd för honom. Jon Bengtsson levde länge. Han dog först 1696.
I sitt i 20-årsåldern ingångna äktenskap med Ingemo Svensdotter (ej Jonsdotter), som var dotter till Sven i Fröseke och dog 1679, hade han sju söner och tre döttrar. Ett barn dog 1648. Av de övriga ha följande kunnat identifieras:
a) Sven Jonsson, född omkring 1628 och död såsom bonde i Pikaböl.
b) Per Jonsson, stupad vid Sandomir i Polen 1656.
c) Elin Jonsdotter, född 1634 och gift 1654 med Måns Yggesson i Älgbults Södergård.
d) Isak Jonsson, född omkring 1636 och död i Ideboås 1716.
1
|
Gift.
Bengt Börjesson.
|
Gå tillbaka till startsidan.
Framställd 2025-10-03 med hjälp av Disgen version 2023.
