Ansedel Jon Persson Lundebergius

(...)-(...)

Född början av 1590-talet i Arboga (U). 1
Död före december 1624 i Växjö stift. 2
Jon Persson Lundebergius
Född början av 1590-talet i Arboga (U).
Död före december 1624 i Växjö stift.
Rektor i Växjö
F Petrus Jonæ Angermannus.
Född 1559 i Lunne, Arnäs (Y).
Död 1630-09-11 i Växjö stift.
Biskop i Växjö 3

FF Jon Persson.


Bonde i Lunne, Arnäs (Y). 4


FFF Per Anundsson.


Bonde i Lunne, Arnäs (Y).

 
 

FFM Barbro .



 
 
FM Sigrid .



   
 
   
 
M Anna Johansdotter.

Begravd 1624-05-26 i Växjö stift.

MF Johannes Petri.


Kyrkoherde i Medåker

   
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född början av 1590-talet i Arboga (U). 5
Död före december 1624 i Växjö stift. 6
Rektor i Växjö
83. Jon Persson (Jonas Petri) Lundebergius. UM 18/11, växj., >biskopens son» (utan tillnamnet). Har som stud. utrikes kallat sig Petrejus; utg. har intet bevis för att han i livstiden kallats >Lundebergius»; trol. ha senare förf. kallat honom så i likhet med de yngre bröderna.

Född i början av 1590-talet, trol. i Arboga, medan fadern var khe där, men uppväxt i Växjö, äldste son till biskopen Petrus Jonæ Angermannus (f. 1559, trol. bondson, i byn Lundeberga, Arnäs sn, Ångermanland; biskop i Växjö 1595, † 1630 11/9; se utom Växjö Hm även Ekström, Västerås Hm 1:2) och hans 1:a hustru Anna Johansdtr († sinnessjuk 1624, begr. 26/5; khedtr från Medåker, Västerås stift; fadern var emellertid även han från Ångermanland). - I Ups. torde han och brodern Johan till informator ha haft P. M. Spaak (se nr 77). Inskrevs 1610 -/3 i Joh. Rudbeckius' privata kollegium; höll här en recitation på grekiska 1611 24/4; han har emellertid även varit Messenius' lärjunge, ty han deltog 1612 4/11 i uppförandet av dennes »Signill» i Sthm. 1613 1/3 skriver Jon Rothovius (nr 11) till A. Oxenstierna och rekommenderar honom till hjälp för utlandsstudier; samma anhållan förnyas av fadern s.å. 29/3 och 31/3. (Denna beviljades; fadern har i fleresenare brev tackat A. O. härför.) Stud. i Rostock 1613 -/9, i Wittenberg 1614 12/7, i Helmstedt (dit även Johan snart kom) 1616 2/8. Senare stud. i Giessen, där han trol. 1617 eller 1618 (i varje fall före 1619 12/3) responderat; från Giessen har han enl. ett brev av fadern 1619 10/10 sänt denne post, som då nyligen anlänt. Sedan har Jon återvänt till Helmstedt, där han blev fil. mag. 1619 25/11. I forts. är L. känd nästan endast genom faderns brev till rikskanslern: 1620 2/9 har Jon kommit hem; fadern anhåller, att han skall få ett nådår» på statsstipendiet för att kunna betala sina skulder i Tyskland. Jon är nu prästvigd; fadern vill gärna se honom som kungl. hovpredikant eller alternativt som skolrektor i Växjö, ty den nuv. rektorn (P. M. Spaak, se ovan) önskar år 1621 av hälsoskäl bli förskonad från ett så hårt ämbete. I brev 1621 3/1 talar fadern om båda sönerna som hemkomna efter 6, resp 5 års utlandsstudier, men frambär önskemål endast beträffande Johan (se denne). Nästa gång biskopen nämner sina båda söner, i ett odaterat brev från våren 1624, äro båda döda i en farsot (säkert den pestepidemi, som nu härjat i flere år; Johan levde ännu 1624 i jan.). Tydligt är, att Jon dött tidigare än Johan. Jon levde och var rektor i Växjö 1622 10/4, då han tituleras så i en dedikation av nr 161, och ännu 1623 3/5, då Jonas Petrejus kallas rektor i Växjö i en dedikation av nr 188; dessa båda dedikationer äro de enda samtida bevis utg. påträffat för att Jon hunnit bekläda rektoratet mellan P. M. Spaak och brodern Johan. Han dog tydligen 1623, före december. I brev till rikskanslern 1624 24/5 skriver fadern återigen, två dagar innan hans hustru begravdes: >>uti förgången decembri, då min sorgedal icke så djuper var>; i dec. 1623 hade han endast förlorat Jon, medan Johan liksom hustru Anna ännu levde. I den skrift av Håkan Månsson Hjälm, »Två nya visor>, tr. Kalmar 1626, i vars tillägnan hustru Annas begravningsdag, >helga lekamens dag 1624», fixeras, heter det om båda sönerna, att de någon liten tid tillförne» blivit begravna.

1611 6/12 skrev Jon från Ups. ett brev på latin till fadern med många intressanta detaljer (påträffat i RA av fil. dr Rune Stensson). Trol. i början av 1613 avgav Jon i Ups. ett graverande vittnesmål mot en dräng hos Messenius. (Jfr på nr 92.) Vidare härom i utg:s manuskript i UUB.

Tryckt: Hyllningsvers (lat.) till fadern i dennes »Homiliæ», tr. Wittenberg 1616.

Gift med Anna Johansdtr Baaz; (trol.) dtr till khen i Svarttorp Johan Bengtsson Baaz (nr 63); efter 1623 omgift m. inspektoren, överstelöjtn. Lars Nilsson Flint (i hans 1:a gifte; † senast 1673; en son till dessa makar, Nils, blev 1695 adl. Flintsten. [Elgenst. SAÄ, som har uppgiften om denna Annas giften, kallar henne änka efter Johan L., vilket är omöjligt, då dennes hustru bar ett annat namn, se på nr 104. Trol. är Jonas (Joen) L. åsyftad. I Ludv. Larssons excerptsamling Växjöbor I» (hdskr i Växjö) sägs 1639 2/9, att Lars Nilsson Flint var g.m. änkan efter Mäster Jöns», vilket också måste vara skriv eller minnesfel för Mäster Joen>.]83-84

Barn: N.N. Jonsdtr, som fick arv efter sin far 1626; hon levde 1632 14/5, då Zachris Persson Lundebergius (nr 158) var hennes målsman (enl. Ludv. Larsson, se ovan).

Syskon (systrarnas åldersordning oviss): Johan (nr 104; jfr ovan). Zacharias, slutl. biskop i Växjö (se nr 158). Daniel, khe i Väckelsång (nr 208).- Josef, avrättad för mord (nr 274). Sigrid; g. 1611 14/4 m. sedermera biskopen i Växjö Jöns Bengtsson Baaz (se nr 26). Elisabet; g. 1) före våren 1624 m. sedermera domprosten i Växjö Herman Jonæ Dusæus (data, se på svärsonen, nr 174); 2) m. 1:e mannens efterträdare, domprosten Jon Toresson Zephyrinus (nr 534). Gertrud; g. (efter 1632 14/5) m. khen i Älghult Håkan Håkansson Stalenus (nr 234). Samtliga dessa 8 syskon voro födda i biskopens 1:a gifte. Enl. likpred. över honom (av Nils Krok, tr. 1630) hade han i sitt 1:a gifte tolv barn, av vilka 4 (till namnet okända) torde ha dött unga före fadern. Hans 2:a äktenskap, med Cecilia Svensdtr, som ingicks 1625 efter 19/5, var barnlöst (hon blev omgift m. khen i Lekaryd, Bonde Germundsson, nr 118).

Anm. Äldre minnestecknare påpeka, att biskop Petrus Jonæ från Ångermanland medförde flera släktingar, som vunno befordran i Växjö stift. Wieselgren ger (I 546) följ. uppräkning av dessa: Olaus Olai Angermannus, khe i Pjätteryd, Gyldenstolparnas stamfader. [Titeln khe är felaktig: se på nr 48 och 278.] Mag. Ericus Bernhardi Angermannus, »var smål. Trolle-stipendiat före fru Anna Trolles död». - Jonas Laurentii Angermannus, khe i Skärstad. - Laurentius Gudmundi Angermannus (Theonomus), »biskopens broder> (halvbroder?) blev khe i S. Hestra 1617, då Peder Gudmundsson Krok (nr 31) avsattes (jfr Nat. Smol. 1941, sid. 21). Hans son Gudmund Larsson Theonomus, khe i S. Hestra 1671. Ericus Jona Angermannus (Dryander), khe i Gårdsjö (biskopens broder; fader till nr 185).

7

Fotnot
  1. "Smolandi Upsaliensius" del I, sid 109
  2. "Smolandi Upsaliensius" del I, sid 110
  3. Växjö stifts herdaminne (F, G, H) 1 (1921) Bild 180 / sid 19 (AID: v903638.b180.s19)
  4. I Längderna from 1555: Landskapshandlingar, Landskapshandlingar Ångermanlands handlingar, SE/RA/5121/5121.14/1555: 6 (1555), bildid: A0044294_00026, sida 7 tom 1563
  5. "Smolandi Upsaliensius" del I, sid 109
  6. "Smolandi Upsaliensius" del I, sid 110
  7. Ur ”Smolandi Upsaliensius del I” sid 109-111

Gå tillbaka till startsidan.

Framställd 2026-04-25 med hjälp av Disgen version 2023.