|
Död
efter 1566.
1
|
|
Jon Knutsson
Död efter 1566. Bonde i Hageskruv 2 |
F
Knut .
Död efter 1544. Bonde i Hageskruv 3 |
|||
Såsom redovisats i gårdsutredningen bestod Hageskruv under 1500-talet av tre gårdar. En av dem, senare kallad Norrgården, ägdes 1538 av bonden Knut som 1546 efterträtts av sin son Jon Knutsson. Denne satt 1560 i häradsnämnden och titulerades 1561 länsman. 1564 var det han som betalade socknens ojämförligt högsta tionde. Han var död 1570, ty det året stod hans änka för gården.
Vid 1572 kronoräkenskaper är fogad kopia av ett av Johan III, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes konung, på Kalmar slott den 7 maj 1572 utfärdat brev till uppvidingefogden Nils Olsson: "Må du veta Nils Olsson, att vi av gunst och nåd hava eftergivit denna brevviserska hustru Kerstin i Hageskruv det hon för innevarande år 72 må vara fri för de dagsverken hon hade att till Calmare befästning göra". Hon synes alltså personligen ha uppvaktat konungen på Kalmar slott och utverkat sig denna förmån; anledningen är obekant. Det var inte vanligt med sådana eftergifter. Hon nämnes vid namn även i 1571 års längd över Älvsborgs lösen samt i 1574 och 1576 års längder över årlig ränta. Senare dyker åter en man vid namn Jon upp som ägare till denna gård — så exempelvis 1583 och 1587.
-----------------------------------------------------------------------
6
Hageskruf
Hageskruf funnas vid 1500-talets mitt tre gårdar, som alla voro av skattenatur. Någon gång, kanske redan omkring sekelskiftet 1500-1600, har ytterligare en gård tillkommit.
En av gårdarna kallades åtminstone från 1600-talet Norre gården eller ibland Knutagården. Den ägdes 1546 av bonden Jon Knutsson. Jon i Hageskruf var 1560 bisittare i häradsrätten. Samtida med honom var en präst vid namn Nicolaus Canuti (Nils Knutsson) , som på 1540-talet var skolmästare i Växjö. Denne var född i Hageskruf 1519. Det ligger mycket nära till hands att antaga och får väl hållas för ganska visst att han var broder till Jon Knutsson. Nicolaus Canuti blev 1553 biskop i Växjö och dog 1576. Under hans episkopat blev stiftet, som förut bestått av endast Värend, utökat med återstoden av Kronobergs län och stora delar av Jönköpings ochKalmar län. Han stod i hög gunst hos Gustaf Vasa, Erik XIV och Johan III. Det var en lysande son av Älghult.
År 1609 hette bonden i Hageskrufs Norregård likaledes Jon Knutsson. Denne var uppenbarligen densamme som den bonde med samma namn som 1616 i egenskap av medlem av kyrkonämnden undertecknade det inledningsvis nämnda intyget om Hofgårdens ägor och som från 1614 till seklets mitt satt i häradsnämnden. Hans farfar bar också namnet Jon Knutsson, vilket klart framgår av en domboksanteckning från 1652 i en rättegång om en kvarn på hans ägor; nämndemannen var instämd av översten Håkan Skytte på Sävsjö, som ansåg att den strömdär kvarnen var byggd tillhörde hans domäner. Kvarnen kallades länsmanskvarnen, "utan tvivel för det en länsman den köpt hade". Farfadern var säkerligen den vid mitten av 1500-talet verksamme Jon Knutsson.( * Det kan kanske synas överraskande att en man, som 1616 var medlem av kyrkonämnden och desslikes nämndeman och således såsom innehavare av viktiga förtroendesysslor måste ha nått mogen ålder, skulle kunna ha levat ytterligare 56 år. Men (det måste beaktas, att släkten av allt att döma åtnjöt högt anseende, varför den man, som kunde betraktas som dess huvudman, väl kunde anförtros sådana sysslor, även om han var ung. Om han vid den tiden var 30 år, skulle han ha varit 86 vid sin död. Jag har därför ansett mig kunna acceptera att den 1609 nämnde Jon Knutsson var den som dog 1672, särskilt som icke något, bortsett från den förhållandevis långa tidsrymden, pekar i motsatt riktning.)
En broder till nämndemannen hette Knut Knutsson, som var bosatt i Hageskruf 1621 och som 1622 titulerades länsman. Bröderna uppträdde gemensamt inför häradsrätten 1635 dåde "på sin systers barns salig Olof Siggessons sons och dotters vägnar" sålde en gårdapart i Gödeshult. Knut bodde då Tikaskruf.
Nämndemannen Jon Knutsson levde länge. Ännu 1642 tills hörde han kyrkonämnden. Han hade 1615 förordnats till gästgivare. I denna egenskap råkade han 40 år senare illa ut, då han "oförståndigtvis vägrat några cronones betjänte hus, ströfoder, mat och drick och således icke efterkommit sin skyldiga plikt, vilket han föga neka kunde"; vid häradsrätten bad han om förlåtelse och utlovade bättring "att sådant intet oftare hända skulle". Han dog 1672, då en silversked om 3 lod gavs till kyrkan såsom dödsgåva. Han måste ha varit mycket gammal.
Hustrun hette Gunnil Svensdotter, död 1678. Även vid hennes död gavs en silversked om 3 lod till kyrkan. Av deras barn framträda sonen Per Jonsson och en dotter vid namn Susannai hävderna. Den sistnämnda var 1648 "av kopporna krank", då, fadern gav en penninggåva till kyrkan. Det var första söndagen i advent det året. Hösten påföljande år antecknades ikyrkoräkenskaperna, att "Jon Knutsson levererade till kyrkan de penningar han i testamente för Susanna och sedan för sig i sin sjukdom lovat hade" eller icke mindre än 4 daler 24 öre.
Sonen Per Jonsson är nämnd första gången i 1638 års dombok. Det gällde då ett slagsmål på kyrkovallen i Älghult i adventstiden 1636. Då liksom lång tid framöver och ännu 1675 kallades han unge Per Jonsson i Hageskruf, vilket tyder på att det funnits en äldre Per Jonsson i byn. Denne behöver icke ha varit stort äldre än Jon Knutssons son. Men vem denne äldre Per Jonsson var är dock höljt i dunkel. Anmärkningsvärt är att "gamle Per Jonsson" icke vid något tillfälle synes vara omtalad under denna benämning i tillgängligt källmaterial. Vare sig i 1636 års mantalslängd eller i 1642, 1655 eller 1667 års finnes någon som skulle kunna identifieras med honom. Men han kan ha varit son till någon av de 1613 i Hageskrufskattskyldiga bönderna Jon Persson eller Jon Katt.
7
|
|
Ur Landskapshandlingarna från 1539 så förekom en Knut och Jon, troligen far och son. |
|
Jons första år i längderna 1546 med efternamn |
| Relation med Kirstin . |
Gå tillbaka till startsidan.
Framställd 2025-10-03 med hjälp av Disgen version 2023.
Död
efter 1599.
